haha, jag är en äcklig människa. det är ett faktum. eller. människor är äckliga. inte bara jag, utan alla. kroppsfunktioner och sånt. men jag är extra äcklig tror jag. jag borde ta en dusch, igen. men jag känner ingenting för tillfället, ingen sorg, ingen glädje, ingen motivation. bara kvarliggande rester av veckans illamående och mitt stickningsberoende som sliter i mina händer för att hålla dem sysselsatta. hur kan man inte ens känna motivation till att ta en dusch?! idag har jag tagit ett sömnpiller, för jag måste sova så att jag inte ligger och oroar mig inför mitt möte med min socialsekreterare imorgon istället för att sova och på så sätt försover mig och missar mötet jag oroat mig inför. det vore... dumt. jag känner mig inte speciellt orolig inför mötet i och för sig, då jag inte känner så mycket alls, men det kanske är dumt att riskera. jag kan ju låtsas att saker spelar någon roll i alla fall. nicka och le. göra något vettigt med mitt liv. ja, det är nästan så att man skrattar. men bara nästan.
fint att jag har min lilla hund hemma dock, den mest avslappnade hunden i stan. när han trodde att jag inte såg smög han sig in i mitt sovrum och sov några timmar på min säng. som en liten boll låg han där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar